Det kittlade i min mage när Harry kysste mig hejdå. Han gick ut och jag stängde dörren bakom honom. Jag bet mig själv i läppen och log innan jag hoppade in till mitt rum igen. Jag la mig på sängen och såg bilden på mig och Harry i fönstret framför mig när jag blundade. Jag öppnade ena ögat och kollade på klockan, det var sent, Harry hade vart kvar längre än jag trott. Jag bäddade ner mig och en kort stund senare somnade jag.
Jag vaknade dagen därpå vid tio. Jag hoppade upp och tog lång tid på mig till att göra mig i ordning. Jag hade inget speciellt planerat att göra så jag hade tänkt ta mig hem till Melody en stund. När klockan var halv ett gick jag ut i den friska luften. Det var ganska varmt ute, varmare än dagarna innan.
Jag kom fram till Melodys lägenhet en stund senare. Jag tog trapporna upp och öppnade dörren utan att plinga på.
- Hello? Sa jag när jag stängde dörren.
Jag fick inget svar, men jag tog av mig skorna och gick längre in i lägenheten. Det var tomt i vardagsrummet så jag fortsatte in i sovrummet. Hon låg i sängen med slutna ögon och andades tungt. Jag hoppade upp i sängen och hon gjorde ett trött ljud.
- Time to wake up! Sa jag högt.
Hon mumlade något och drog täcket over huvudet.
- Come on Mel, it’s already one.
Han satte sig upp och kollade nyvaket på mig.
- Where were you yesterday? You weren’t home when I came home from practice, fortsatte jag.
- I was here.
Jag nickade och hon suckade tungt av tröttheten. Hon kollade sedan på mig.
- Were were you yesterday? Sa hon sedan misstänktsamt.
Jag log och mötte hennes blick igen.
- I had breakfast with Harry and the others, and then, after practice Harry came over.
Hon lyfte på ögonbrynen och kollade bort.
- Oh, sa hon lågt.
- So you didn’t have time to call me and ask how I was?
- Well… don’t turn it on me, you have my number too, försvarade jag mig.
Hon skakade på huvudet och tittade bort.
- How come you’re not with him now?
- They are going to Ireland for a few days, concert or interview thing, sa jag.
Hon satt tyst och nickade till det jag nyss sagt. Jag svalde hårt och undrade om hon snart skulle säga något.
- But they will come home on Friday, and they will be having a small party, do you want to come? Fortsatte jag när hon inte sa något.
Hon skakade på huvudet.
- I’m busy.
- Oh, okay, what are you going to do?
- I have other plans, okay? Sa hon dryg och vände bort blicken igen.
Jag rynkade på ögonbrynen.
- I was just asking, what’s up with the attitude?
Hon la armarna I kors och stirrade rakt in I väggen framför henne.
- Melody? Sa jag irriterat och reste mig från sängen.
Hon rörde sig inte och hon höll blicken på samma ställe som förut.
- Fine, ignore me, call me when your PMS is over.
Jag vände mig om och gick med snabba steg ut ur lägenheten. Ibland fattade jag bara hur hon tänkte. Hon hade ju i alla fall kunnat förklara varför hon vart så sur så plötsligt. Jag skakade på huvudet åt mina tankar och funderade på vad jag skulle göra nu…
NIALL:
Flygplanets hjul dunsade hårt ner i marken. Jag hoppade till lite av lycka när jag kollade ut genom fönstret, äntligen hemma, tänkte jag.
VÄÄÄÄDLIGT kort kapitel idag!
Aw Niall got to go home :)
Vet inte riktigt vad jag ska skriva eftersom det är likabra som alltid! Skit bra skrivet! :D