Jag tog hans hand och vi gick långsamt upp för trappen och mot mitt rum. Vi stannade utanför dörren och han kysste mig mjukt och länge. Jag lutade mig mot väggen och knäppte långsamt upp knapparna på hans skjorta. Jag drog av mig min tröja över huvudet och Harry öppnade dörren och vi gick tillsammans in i mitt rum. Han tog ett tag runt om kring mig och förde händerna upp och ner över min rygg innan han stannade och knäppte upp min rosa bh. Han lyfte upp mig och la mig försiktigt ner på sängen. Han drog sedan en hand genom mitt hår och tog bort en slinga som fallit ner och låg över mitt ansikte. Han kysste mig på sedan upp längst halsen och jag sträckte mig för att släcka lampan…
Ännu en vecka hade gått. Jag hade mått bra hela veckan. Jag hade träffat både Mel och Harry. En gång träffades vi samtidigt. Men nu var det fredag igen och Mamma och pappa var på väg upp till London. Jag och Mike hade handlat, städat och pysslar i huset hela veckan och vi båda var spända på att äntligen få träffa mamma och pappa igen.
När klockan var fyra såg jag den stora silvriga bilen köra upp på uppfarten.
- MIIIKE! Ropade jag högt och han kom springandes ut i hallen.
Vi öppnade dörren, jag gick ut och hoppade upp och ner på dörrmattan. Jag vinkade och mamma kom snabbt springandes och gav mig en stor kram.
- I missed you so much, sa hon och pussade mig lätt på kinden innan hon släppte och gav Mike en kram.
Pappa kom sedan fram med en väska och gjorde det samma som mamma. Vi gick in i huset och jag kunde känna hur jag mina mungipor var uppe vid öronen.
Vi satte oss vid bordet och jag pratade på om allt som hade hänt senaste tiden. Mamma och pappa satt tysta bredvid varandra mittemot mig och nickade åt det jag sa. Ibland la de till ett ”good for you, that amazing” men det var det.
- You have to see my new rutin, sa jag och log.
- Oh, and you have to meet Harry, fortsatte jag.
- Harry? Frågade mamma.
- Yeah, my boyfriend.. hello? Where have you been the last few weeks? Sa jag och skakade på huvudet.
- I’ve had a lot of things on my mind, sa hon och sneglade mot pappa.
Jag nickade förstående och kollade på Mike och sedan tillbaka på mamma och pappa.
- So when do you want to meet him?
- Sweetie, were not staying for too long, sa pappa med låg röst.
- What do you mean? You’re supposed to be here until Monday.
- Something came up, fyllde mamma i.
Jag kollade på Mike som ryckte på axlarna.
Jag kollade bekymrat på de båda igen och mamma kollade på mig och Mike med tårfyllda ögon…
EN KVART SENARE:
MIKE:
Mamma torkade en tår från kinden och kollade upp på mig.
- Are you okay? Frågade hon.
Jag ryckte på axlarna.
- I don’t know. I can’t really feel anything, sa jag och stirrade ner i bordet.
- Do you think you will be able to handle it? How are you handling this?
- Better than her I guess… sa jag och nickade bort mot Kylie som hade en upprörd konversation med pappa I hallen.
KYLIE:
- Kylie, please wait, can we at least talk about it? Hörde jag pappa säga bakom mig.
Jag vände mig om och stirrade på honom.
- Did you drive all this way to tell us this? There is something that is called a phone dad, come on, what rock do you live under?
Han kliade sig I huvudet och sneglade upp mot mig.
- I’m sorry.
- No dad, you’re not, because if you were, you wouldn’t do this.
Jag smällde igen ytterdörren bakom mig och sprang ner för gatan. Jag kollade mig själv över axeln för att se till att ingen av dom följde efter mig. Jag ville vara ensam, jag ville inte träffa dom längre. Mitt glada humör hade förvandlats in till att kännas som att ett stort svart åskmoln förföljde mig. Jag kunde inte fatta att de orden nyss hade kommit ur min pappa mun. När jag lämnat vår gata saktade jag ner farten på mina steg. Jag gick i riktigt mot ishallen. Men egentligen visste jag inte varför. Jag stannade i en liten kiosk på vägen. Köpte något jag tyckte jag behövde och när jag kom fram till ishallen satte jag mig utanför på en stor blå sandlåda, en sådan man häller på is för att det inte ska bli halt.
Jag satt tyst och blunda och lät tankarna åka runt i mitt huvud. Jag blev sedan täckt av skugga och förstod att någon stod framför mig.
- Mike told me you would be here.
Jag kisade upp och kollade på Harry.
- You know that that will affect your skating, right?
Jag förstod att han syftade på cigaretten jag hade i munnen., så jag nickade och tog ett bloss.
- So... why do you do it?
- I usually don’t smoke, sa jag.
- I know.
Han satte sig bredvid mig på lådan och stirrade på ciggen.
han la armen runt mig och jag lutade mig mot hans axel.
- I missed you, sa jag och han pussade mig i huvudet.
- You’re smoking because you missed me?
Jag skakade på huvudet.
- Nope.
Han tog cigaretten ur min mun och slängde den på marken och stampade på den. Han la fram handen med handflatan uppåt, jag suckade och tog fram paketet från min ficka och la den i hans hand.
- What’s wrong? Sa han oroligt och tog ett stadigare grepp runt omkring mig.
- My parents, svarade jag snabbt och stirrade rakt framför mig.
- They made it here safely, right? Frågade han.
- They sure did, svarade jag lika surt som innan.
Egentligen visste jag inte om jag var sur eller ledsen. Det hade nog börjat med att jag var arg, men det hade nog mer gått över i att vara ledsen nu.
- So when can I meet them?
- I’m not sure that will happen this time, sa jag.
Orden var svåra att få ut munnen, jag ville egentligen inte säga det. Men jag visste att jag inte kunde göra något som skulle göra någon skillnad.
- Why not? Frågade han.
Jag vände mig mot honom och mötte hans frågande ögon.
- They are getting a devorce…
så jäkla bra! :)