beautifulsoul

Detta har hänt:
Lite tid, tänkte jag.  i mitt huvud överröstade ”det blir bara värre med tiden” Zayns ”det blir bättre, ge det lite tid bara”. Den här gången tror jag Zayn hade fel, det skulle nog inte bli bättre…

Ännu en gång stod jag utanför den stora gråa byggnaden, mer nervös än vad jag hade vart den första gången. Innan jag satte min fot på skolagården kollade jag mig noggrant omkring, utan att se ett igenkänt ansikte så jag skyndade mig snabbt över. Väl inne i skolan gjorde jag samma sak och smet snabbt in i klassrummet och satte mig längst bak. Innan jag visste ordet om det fylldes rummet med elever och lektionen började. När läraren börjat prata hade killen jag stött på första dagen fortfarande inte kommit in, jag log nöjt och satte mig upp i en rakare ställning på stolen. Läraren fortsatte prata men avbröts genast av att handtaget på dörren trycktes ner, allas blickar riktades mot dörren, när jag såg vem som kom in kände jag hur jag automatiskt sjönk ihop igen.

-          Förlåt att jag är sen Mrs. Jones, började han.

-           Mr. Brown, du kan sätta dig, men kom i tid nästa gång.

Han andades lättat ut och slog sig ner bland hans kompisar. När han satt sig ner kollade han sig själv över axeln, jag reagerade snabbt och fokuserade blicken på läraren istället, men jag kunde ändå inte hjälpa att snegla mot hans håll. Min blick smet iväg och våra blickar möttes i några snabba sekunder. Hans ögon smalnade ihop och jag kollade då bort.

Lektionen var lång, den höll på hela förmiddagen. Ett tag trodde jag aldrig att lektionen skulle ta slut, men klockan ringde såsmåningom ut. Jag packade ihop alla mina böcker och bar upp dom för att gå iväg, men jag väntade till killarna hade gått ut innan jag själv gjorde det. killarna var högljudda och låtsats bråkade på vägen ut, för första gången fick jag höra killens förnamn, Cody.

Jag började efter det gå mot utgången. Men innan jag han gå stoppade läraren mig.

-          Naima?

Jag gick fram till henne och mötte hennes blick utan att någon av oss sa något.

-          Jo, jag tänkte bara fråga hur det går för dig?

-          I historia? Frågade jag utan att veta vad hon pratade om.

-          I skolan överhuvudtaget. Du verkar ganska ensam.

-          Det är ju bara andra dagen, sa jag snabbt. Det blir nog bättre.

Hon nickade på huvudet och vart tyst, men jag såg på henne att det var något hon ville säga.

-          Vad? Avbröt jag tystanaden med.

Hon skakade nu på huvudet istället.

-          Nej, det var inget. Du kan gå.

Jag lämnade tyst klassrummet, det var som att hon inte trodde jag kunde skaffa vänner.

Jag lämnade klassrummet bakom mig och började gå mot mitt skåp när något plötsligt knuffade till mig i sidan. Böckerna flög ur mitt grepp och landade på golvet, samtidigt som jag var tvungen att hålla balansen för inte jag skulle ramla. När jag fått tillbaka balansen kollade jag för att se vem som orsakat händelsen, egentligen visste jag, men jag ville se att det verkligen var han. Precis som jag trott, där gick Cody med sina vänner och skrattade, då och då tittade de bakom sig och jag mötte deras blickar. När de försvunnit bakom ett hörn började jag mig ner för att plocka upp böckerna igen. När jag sträckte mig efter den sista boken var det någon annans hand som han ta upp den före mig. jag reste mig hastigt upp och mötte två blåa ögon.

-          Bry dig inte om Cody, han är en skitstövel, sa killen.

Jag kunde höra på hans dialekt att han inte var från England, det var säkert ett dåligt skämt som Cody hade kommit på.  

-          Mm, svarade jag, ryckte boken ur handen på honom och skyndade mig iväg.

Även fast jag inte vände mig om, visste jag att han tittade efter mig, jag kände det.

När jag lämnat böckerna i skåpet gick jag vidare till matsalen, det första jag fick syn på var den blonda tjejen och hennes kompisar, de satt vid samma bord som dagen innan, den blonda tjejen satt med en liten spegel i handen och satte på lite extra rosa läppglas på läpparna, jag himlade med ögonen och gick mot kafeterians kiosk, jag kunde inte riktigt släppa tjejen med blicken, det var något med henne som drog min blick mot henne, men något fick mig att släppa henne. Bakom henne kom han igen, han var överallt, Cody.

Han stannade till hos tjejerna, la sin arm om den blonda och kysste henne på kinden. Jag himlade återigen med ögonen, att jag inte hade räknat ut det tidigare.

-          Vad skulle du vilja ha?

Jag ryckte till och släppte gänget med blicken och kollade ner mot den korta äldre damen som nyss hade avbrutit mina tankar.

-          Ehm, inget. Svarade jag och vände mig för att gå ut från matsalen.

 

De kommande dagarna var alla likadana, jag hade fått in mina dagliga rutiner, varje dag såg likadan ut. Jag gick till skolan, led genom hela dagen, åkte hem, låste in mig på rummet och kom inte ut förutom för att äta och gå till skolan.

TORSDAG EFTERMIDDAG:

Klockan var halv fyra och vi hade slutat för dagen. Jag skyndade mig ut och började gå över skolgården, jag visste att han gick bakom mig, jag hade hört hans röst enda från skåpen. När jag var framme vid bilen hoppade jag snabbt in och låste dörren om mig. jag andades tungt och långsamt och kände hur Zayn iakttog mig.

-          Det är han, sa jag snabbt och nickade ut genom förstret i riktning mot Cody och hans gäng.

Jag vände mig mot Zayn och mötte hans varma bruna ögon vilket fick mig att känna mig någorlunda lugn.

-          Vad har han gjort idag?

-          Allt, samma sak varje dag, svarade jag.

-          Det måste sluta Naima, du kan ju inte ha det såhär, sa han och kollade allvarligt på mig.

-          Det finns inget jag kan göra Zayn, det är inte som att han kommer sluta för att jag ber honom.

Zayn knöt ihop handen, knäppte loss sig från bältet öppnade dörren och gick ut ur bilen. Vad fan håller han på med? For genom mitt huvud och även jag hoppade snabbt ut ur bilen och småsprang efter Zayn som gick med bestämda steg mot Cody som stod och lutade sig mot en av skolans väggar.

-          Cody! Ropade Zayn.

Nej, snälla, nej.

En del av Codys kompisar hade gått, och det var bara fyra kvar. När Zayn kom fram stannade han upp extremt nära Cody och han kompisar reagerade snabbt och jag vart rädd att alla fyra skulle hoppa på honom, men Cody stannade upp dom med handen och de stod med stora ögon och väntade spänt på vad som skulle hända.

Zayn och Cody stod länge och stirrade på varandra länge, jag kunde se på Zayn att han var riktigt arg.

-          Det räcker nu, okej! du har gått över gränsen för längesen, det räcker.

Cody stod med ett snett flin och glodde på Zayn.

-          Jag bestämmer när det är över, tro mig, det är inte ens i närheten av över ännu.

Jag drog efter andan, kunde Zayn inte bara ha låtit allt vara?

Zayn tog nu ett stadigt grepp om Codys tröja och tryckte upp honom mot väggen, hans kompisar stod chockat och tittade på sidan om, precis som mig.

-          Jag säger det en sista gång, det räcker, sa Zayn okänsligt.

-          Zayn! det är inte värt det, vi går, avbröt jag honom och han släppte greppet om Cody.

De kollade på varandra en sista gång innan vi vände oss om och började gå. Jag var tvungen att vända mig om, jag mötte Codys blick, en blick jag inte sätt innan, den visade en enda sak, rädsla.

 När vi hoppat in i bilen igen körde Zayn iväg under tystnad.

-          Vad hände? Frågade jag efter en lång stund.

Han skakade på huvudet och ryckte på axlarna.

-          Jag vet inte, jag vart så arg, det tog över.

Jag svarade inte, jag vände mig istället åt andra hållet, tittade ut genom förstret och svalde hårt, bara det inte blir värre nu.

När vi var hemma gick vi upp till Harry och Louis där de andra redan befann sig. Jag tryckte ner mig i soffan mellan Louis och Liam.

-          Zayn spöade nästan upp min mobbare idag, började jag med.

De vart helt tysta och vände sig mot Zayn.

-          Jag tog ett grepp om tröjan och tryckte honom lite mot väggen, jag slog aldrig.

-          Men nästan, fyllde Harry i och jag nickade instämmande.  

 

FREDAG:

 

Magen knöt sig på mig när jag mötte Cody i korridoren dagen efter Zayn hade skrämt honom. När han gick förbi mig mötte han min blick men kollade snabbt ner i marken igen och passerade utan att säga något. Jag följde honom med blicken och stod chockat kvar vid skåpen och resten av dagen passerade förbi utan problem.

 

Sista lektionen var Historia med Mrs. Jones igen.

-          Okej allihopa, ni kan plocka ihop era böcker.

Alla började snabbt samla ihop sig i hopp om att få gå tidigare ifrån lektionen.

-          Nästa vecka ska vi börja med ett grupparbete, ni kommer jobba två och två.

Jag suckade tungt. Kanon.

Hon började läsa upp massa namn och små grupper bildades.

-          Naima Fox!

Jag ryckte till och blev mer uppmärksam.

-          Du ska jobba med…

Inte Cody, Inte Cody, Inte Cody!

-          Cody brown…

---

uhh!
hur kommer detta gå?

förlåt om ni fick vänta ! men nu är delen upp!
vet inte när nästa del kommer upp! troligtvis lördag, om jag inte superduperbäst och skrivet ett imorron... man vet aldrig ! ska försöka!

angående bilden: jag veet att det inte har nått att göra med kapitlet, men jag kunde inte hitta en passande och jag tyckte att just den här skulle få vara med på bloggen.. Creds till min bäästiie Jennifer som tog den! jag kan stolt säga att jag stod bredvid och zayn tittar på oss, ohhjaaaaa! hihi. Harry står där och är perfekt som alltid och NIALL! wow, hottie!

Svar till Melanie som undrade hur gammal jag är. Jag är 17 men blir 18 i sommar! :))

OCCCH så får jag inte glöma att önska Zayn grattis på födelsedagen i förskott (ifall det inte blir ett kapitel imorron!)

kommentera nu!

xxxxxx!

---